Innehåll
- Vår rekommendation
- Jämförelse: Ledande tjänster för räntefonder och obligationssparande
- Vad du lär dig i den här guiden
- Obligationer förklarade från grunden
- Vad innebär obligationsinvestering och vad innebär det inte?
- Vad kostar det att äga obligationer via räntefonder?
- Så väljer du rätt sätt att äga obligationer
- Vanliga frågor
- Sammanfattning
Annonsinformation: Vi kan få ersättning om du öppnar konto eller tecknar en tjänst via länkarna på den här sidan.
Privatpersoner i Sverige äger oftast obligationer indirekt, genom en obligationsfond eller räntefond. En räntefond samlar pengar från många sparare och placerar dem i ett stort antal obligationer, medan direktägande av enskilda obligationer ofta kräver stora belopp, i många fall omkring 1 miljon kr.
Ett månadssparande i fonder går att starta från 100 kr hos de flesta aktörer, och fondavgiften för en kort räntefond ligger i jämförelsen på 0,10% per år. Räntefonder spänner från nästan lika trygga som ett bankkonto till lika riskfyllda som aktier, och värdet kan både öka och minska.
Jämförelse: Ledande tjänster för räntefonder och obligationssparande
Tabellen jämför fem tjänster där du kan äga obligationer indirekt, antingen genom att välja räntefonder själv eller genom en fondrobot som sköter fördelningen. Alla fem erbjuder ISK. Avgifterna avser fondavgift för räntefonderna och total årsavgift för robotarna.
| Tjänst | Så äger du obligationer | Avgift (exempel) | Kontotyp | Kundbetyg (Trustpilot) | Erbjudande |
|---|---|---|---|---|---|
| Avanza | Räntefonder som Avanza Ränta Kort, Avanza Ränta Global och AMF Räntefond Mix | Från 0,10% per år (Avanza Ränta Kort) | ISK | 4.6/5 (5 500+ omdömen) | Se Avanzas avgifter |
| Nordnet | Räntefonder som AMF Räntefond Kort och AMF Räntefond Mix | 0,10% respektive 0,13% per år | ISK | 4.4/5 (4 200+ omdömen) | Jämför Nordnets avgifter |
| Lysa | Fondrobot som investerar i globala aktier och obligationer | Ca 0,3-0,4% per år totalt | ISK | 4.8/5 (3 800+ omdömen) | Se Lysas erbjudande |
| Opti | Fondrobot med aktier, obligationer och råvaror | Ca 0,7-0,8% per år totalt | ISK | 4.6/5 (1 900+ omdömen) | Se Optis erbjudande |
| Levler | Fonder med bland annat AMF Räntefond Kort och AMF Räntefond Mix | 25% rabatt på fondavgiften | ISK | 4.2/5 (600+ omdömen) | Se Levlers villkor |
Fondrobotarnas avgift gäller hela portföljen, alltså även aktiedelen, och går därför inte att jämföra rakt av med fondavgiften för en ren räntefond. Värdet på både räntefonder och fondrobotar kan öka och minska.
Avanza och Nordnet passar dig som vill välja räntefonder själv. Lysa och Opti passar dig som vill att fördelningen mellan aktier och obligationer sköts åt dig, och Levler passar dig som vill ha rabatt på fondavgifterna.
Vad du lär dig i den här guiden
- Vad en obligation är och hur ränta, löptid och kreditrisk fungerar
- Varför direktägande ofta kräver stora belopp och hur räntefonder löser det
- Vad som skiljer en kort räntefond från en lång
- Vad räntefonder kostar och hur du jämför dem
- Hur du väljer upplägg efter sparhorisont och risknivå
Vill du se hur räntefonderna ser ut i praktiken?
Obligationer förklarade från grunden
Vad är en obligation?
En obligation är ett lån. När du äger en obligation lånar du ut pengar till en utgivare, till exempel en stat, en kommun eller ett företag, och får ränta under en avtalad tid. Vid löptidens slut ska lånet betalas tillbaka.
Principen är gammal: redan för mer än 3 000 år sedan fungerade den första investeringen som ett lån med ränta och en säkerhet. Skillnaden mot en aktie är att du inte äger en andel i bolaget, utan har en fordran på utgivaren.
Varför kräver direktägande ofta stora belopp?
Obligationsmarknaden fungerar ofta i stora enheter, och direktägande av obligationer kräver därför ofta stora belopp, i många fall omkring 1 miljon kr. För en privatperson kan en enda obligation då motsvara en stor del av hela sparkapitalet.
Det skapar ett problem med riskspridning. Varje utgivare kan få svårt att betala, och därför vill man sprida pengarna över flera utgivare. Om en obligation kräver omkring 1 miljon kr skulle en spridning över tio olika obligationer kräva omkring 10 miljoner kr. Dessutom behöver du själv bedöma varje utgivares betalningsförmåga och hålla koll på löptiderna.
Hur löser en räntefond problemet?
En räntefond, ofta kallad obligationsfond, samlar pengar från många sparare och placerar dem i många obligationer och andra räntebärande värdepapper. Du äger andelar i fonden i stället för själva obligationerna, och får därmed spridning över många utgivare även med små belopp.
Månadssparande går att starta från 100 kr hos de flesta aktörer, och hos Avanza och Nordnet kan du investera från 50-100 kr i många fonder. Fonden förvaltas åt dig mot en årlig avgift, och för Avanza Ränta Kort är den 0,10% per år.
Vilka risker finns med obligationer och räntefonder?
Obligationer och räntefonder kan minska i värde. Kreditrisk innebär att utgivaren kan få svårt att betala ränta eller lån. Ränterisk innebär att värdet påverkas när marknadsräntorna ändras, och en längre löptid eller duration ger i regel större svängningar. Inflation kan dessutom urholka köpkraften i dina pengar.
Räntefonder spänner från nästan lika trygga som ett bankkonto till lika riskfyllda som aktier. Alla fonder i EU har en riskklass på en skala från 1 till 7 i faktabladet KID: korta räntefonder och penningmarknadsfonder ligger vanligen på 1-2, långa räntefonder på 3 och vissa breda räntefonder på 4. Ingen placering saknar risk, och oftast byter du en risk mot en annan, till exempel inflationsrisk på bankkontot mot marknadsrisk i en fond.
Vad innebär obligationsinvestering och vad innebär det inte?
Många missförstånd kring obligationer handlar om belopp, risk och skydd för pengarna. Tabellen reder ut de vanligaste.
| Scenario | Stämmer? | Notering |
|---|---|---|
| Du kan äga en enskild obligation för några tusen kronor | Direktägande kräver ofta stora belopp, i många fall omkring 1 miljon kr. | |
| Du kan få spridning över många obligationer via en räntefond för små belopp | Månadssparande går att starta från 100 kr hos de flesta aktörer. | |
| En räntefond är lika trygg som ett bankkonto | Räntefonder spänner från nästan lika trygga som ett bankkonto till lika riskfyllda som aktier, och värdet kan sjunka. | |
| Obligationer kan inte minska i värde | Kreditrisk, ränterisk och inflation kan alla påverka värdet. | |
| Räntefonder omfattas av insättningsgarantin | Insättningsgarantin gäller likvida pengar på konto, upp till 1 050 000 kr, och inte pengar som är placerade i fonder. | |
| Investerarskyddet ersätter om en räntefond går ned i värde | Investerarskyddet ersätter upp till 250 000 kr om aktören går i konkurs, men inte värdefall i dina fonder. | |
| Räntefonder passar för pengar du behöver inom 0-3 år | Pengar som ska användas inom 0-3 år bör ligga på ett bankkonto med insättningsgaranti. | |
| Historisk avkastning visar vad en räntefond ger framåt | Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. | |
| Du kan spara i räntefonder via ISK | Fonderna kan ligga i ett ISK hos tjänsterna i jämförelsen, och beskattningen följer Skatteverkets regler. |
Det som skiljer räntefonder från varandra är framför allt duration, kreditrisk och avgift. Hos Avanza finns räntefonder med både kort och lång duration, vilket gör det enklare att jämföra fonder med olika risknivå på samma ställe.
Vad kostar det att äga obligationer via räntefonder?
Kostnaden för att äga obligationer via en räntefond är fondavgiften, en årlig avgift som dras i fonden som en procentsats av ditt innehav. I jämförelsen ligger fondavgiften mellan 0,10% för en kort räntefond och 0,6% för en global eller långlöpande räntefond.
En fondrobot har en total årsavgift på ungefär 0,3-0,4% hos Lysa och 0,7-0,8% hos Opti, men den gäller hela portföljen. Avgiften dras oavsett om fonden går upp eller ned, och fondens värde kan sjunka.
| Segment | Exempel | Fondavgift | Duration | Kreditrisk | Erbjudande |
|---|---|---|---|---|---|
| Kort ränta | Avanza Ränta Kort (Avanza) | 0,10% | 0,5 år | Låg | Se avgifter hos Avanza |
| Blandad löptid | AMF Räntefond Mix (Nordnet) | 0,13% | 5 år | Låg | Jämför Nordnets avgifter |
| Lång ränta | AMF Räntefond Lång (Avanza) | 0,13% | 4 år | Låg | Se Avanzas fondutbud |
| Global ränta | Avanza Ränta Global (Avanza) | 0,6% | 4 år | Mellan | Jämför avgifter hos Avanza |
| Lång duration | Captor Iris Bond (Avanza) | 0,6% | 10 år | Låg | Se villkor hos Avanza |
Tabellen visar fondernas egenskaper och är ingen köprekommendation. Ett räkneexempel visar vad avgiften betyder i kronor. Antaganden: 100 000 kr i fonden under ett helt år, oförändrat belopp och avgiften beräknad som procent av beloppet. Exemplet visar kostnad, inte avkastning.
- 0,10% ger en avgift på 100 kr per år
- 0,13% ger en avgift på 130 kr per år
- 0,6% ger en avgift på 600 kr per år
Vill du se avgifterna för fler räntefonder kan du gå vidare till Avanzas fondlista.
Det finns flera faktorer som påverkar vad du faktiskt betalar:
- Fondavgiften. Den dras löpande som en procentsats av innehavet och är den mest direkta kostnaden.
- Typ av räntefond. Enligt tabellen har fonder med global inriktning eller lång duration en högre avgift än korta räntefonder.
- Var du äger fonden. Samma fond kan ha olika avgift beroende på var du äger den, och för en kort räntefond ligger nivåerna mellan 0,08% och 0,12%.
- Plattformens upplägg. Levler ger 25% rabatt på fondavgifterna, medan en fondrobot tar en total avgift för hela portföljen.
- Kontoform och skatt. Beskattningen beror på om du sparar i ISK eller på annat konto, och aktuella regler finns hos Skatteverket.
Så väljer du rätt sätt att äga obligationer
Att äga obligationer handlar om att hitta ett upplägg som passar din ekonomi, din sparhorisont och hur stora svängningar du tål. Följande steg är allmän vägledning och ersätter inte personlig rådgivning.
- Se till att du har en buffert. Pengar för oförutsedda utgifter ska finnas på plats innan du investerar, och du ska inte investera pengar du inte har råd att förlora.
- Klargör din sparhorisont. Pengar du behöver inom 0-3 år ligger vanligen på ett bankkonto med insättningsgaranti. Vid osäker horisont på 4-9 år kombinerar många bankkonto och fonder, och vid 10 år eller mer kan fonder med högre risk ingå.
- Bestäm din risknivå. Titta på riskklassen 1-7 i fondens faktablad KID och kom ihåg att räntefonder kan ligga på allt från 1-2 till nivåer nära aktier.
- Välj kontoform. ISK passar de flesta sparare. Hur kontot beskattas avgör Skatteverket, och reglerna ändras mellan åren.
- Jämför räntefonder. Titta på avgift, duration, kreditrisk, valutasäkring och bredd. En vanlig utgångspunkt för en kort räntefond är en bred, valutasäkrad fond med duration under 1 år, låg kreditrisk och en avgift under 0,3%.
- Jämför tjänster. Väg utbud, avgifter, kundbetyg och appens användarvänlighet mot varandra, och överväg en fondrobot om du vill att fördelningen sköts åt dig.
- Automatisera sparandet. Ett månadssparande via autogiro minskar risken att fatta beslut i stunden och gör att du sparar regelbundet.
Vanliga frågor
Kan en privatperson ägna sig åt obligationshandel direkt?
I princip ja, men direktägande av obligationer kräver ofta stora belopp, i många fall omkring 1 miljon kr. Du behöver dessutom själv bedöma utgivarnas betalningsförmåga och sprida pengarna över flera obligationer.
Därför äger de flesta privatpersoner obligationer indirekt via räntefonder, där många sparare delar på ett stort bestånd. Vilka enskilda obligationer som passar dig är en individuell fråga som du kan ta upp med en licensierad rådgivare.
Varför kräver direktägande av obligationer så stora belopp?
Obligationsmarknaden fungerar ofta i stora enheter, vilket gör att en enskild obligation kan motsvara omkring 1 miljon kr. Med så stora enheter kan en privatperson bara äga ett fåtal obligationer, vilket ger dålig riskspridning: om en utgivare får betalningsproblem drabbas en stor del av kapitalet.
Räntefonder löser problemet genom att slå ihop pengar från många sparare, så att du kan äga andelar i ett brett bestånd med små belopp. Hos Avanza och Nordnet kan du investera från 50-100 kr i många fonder.
Vad är skillnaden mellan obligation, obligationsfond och räntefond?
En obligation är ett enskilt lån som en stat, kommun eller ett företag tar upp. En obligationsfond är en fond som äger flera obligationer, och räntefond är ett bredare begrepp för fonder som placerar i räntebärande värdepapper.
I praktiken används termerna ofta om samma typ av fond. Titta därför på fondens duration, kreditrisk och avgift i stället för på namnet.
Hur lite pengar kan jag börja med?
Ett månadssparande går att starta från 100 kr hos i stort sett alla aktörer. Hos Avanza och Nordnet kan du investera från 50-100 kr i många fonder.
Lysa tar emot 100 kr både för månadssparande och engångsinsättningar, och Opti kräver 100 kr för månadssparande och 200 kr för engångsinsättningar. Det är betydligt mindre än direktägande av obligationer, men värdet kan minska även när beloppen är små.
Vad betyder duration och kreditrisk?
Duration anger ungefär hur lång tid fondens obligationer i genomsnitt är bundna och är ett mått på hur känslig fonden är för ränteförändringar. En fond med kort duration, som Avanza Ränta Kort på 0,5 år, svänger i regel mindre än en fond med lång duration, som Captor Iris Bond på 10 år.
Kreditrisk är risken att utgivaren inte kan betala. Beteckningen investment grade används för utgivare med lägre kreditrisk, och i tabellen ovan har Avanza Ränta Global en mellanhög kreditrisk medan de övriga fonderna har låg.
Är en räntefond tryggare än en aktiefond?
Oftast svänger en räntefond mindre, men det finns stora skillnader. Korta räntefonder och penningmarknadsfonder ligger vanligen på 1-2 i KID-skalan, långa räntefonder på 3, vissa breda räntefonder på 4 och breda globala aktiefonder på 5-6.
Räntefonder kan dock vara allt från nästan lika trygga som ett bankkonto till lika riskfyllda som aktier. Värdet kan minska även i en räntefond, och riskklassen visar historiska svängningar, inte vad som händer framåt.
Skyddas pengar i räntefonder av insättningsgarantin?
Nej. Insättningsgarantin gäller likvida pengar på ett bankkonto eller ISK och ersätter upp till 1 050 000 kr om aktören går i konkurs. Den gäller inte pengar som är investerade i fonder.
Investerarskyddet ersätter upp till 250 000 kr om aktören du investerar hos går i konkurs. Det ersätter inte värdefall, alltså när fonden går ned i värde.
Ska jag välja en kort eller lång räntefond?
Det beror på din sparhorisont och hur stora värdesvängningar du tål. En fond med kort duration, till exempel 0,5 år, svänger i regel mindre än fonder med duration kring 4-5 år eller 10 år.
Pengar du behöver inom 0-3 år bör ligga på ett bankkonto med insättningsgaranti i stället för i fonder. Vilket val som passar dig är individuellt, och en licensierad rådgivare kan hjälpa dig att väga horisont och risk.
Finns det en enskilt bästa räntefond?
Nej, vilken fond som passar beror på sparhorisont, risknivå och kostnad. Jämför avgift, duration, kreditrisk, valutasäkring och hur brett fonden placerar.
Avgiften är en kostnad du alltid betalar, medan avkastningen kan variera. Fondavgifterna i jämförelsen ligger mellan 0,10% och 0,6%, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Kan jag äga obligationer via en fondrobot?
Ja. Lysa investerar i globala aktier och obligationer och har en total avgift på ungefär 0,3-0,4% per år, medan Opti blandar aktier, obligationer och råvaror till en avgift på ungefär 0,7-0,8%. Båda erbjuder ISK.
Roboten sköter fördelningen och ombalanseringen åt dig, men avgiften gäller hela portföljen och inte bara obligationsdelen. Värdet kan både öka och minska.
Hur beskattas räntefonder i ett ISK?
Ett ISK beskattas schablonmässigt, vilket innebär att skatten beräknas på kontots kapitalunderlag oavsett om fonderna har gått upp eller ned. Den bygger alltså inte på faktiska vinster eller förluster.
Exakta nivåer ändras mellan åren och bestäms av Skatteverket, så kontrollera alltid aktuella regler där innan du väljer kontoform.
Hur fungerar obligationer i premiepensionen?
I premiepensionen finns obligationer i form av fonder. Standardalternativet AP7 SÅFA har en fondavgift på 0,05%, ligger till 100% i AP7 Aktiefond tills du fyller 55 år och flyttar därefter 3% per år till AP7 Räntefond.
Idén är att minska risken ju närmare pensionen du kommer. Det är allmän information om hur fonden fungerar och inte en rekommendation för just din pension.
Sammanfattning
De viktigaste lärdomarna om hur du investerar i obligationer som privatperson:
- Direktägande av obligationer kräver ofta stora belopp, i många fall omkring 1 miljon kr, och ger svårare riskspridning.
- Räntefonder samlar många obligationer i en fond, och ett månadssparande går att starta från 100 kr hos de flesta aktörer.
- Räntefonder kan minska i värde, och riskklassen sträcker sig från 1-2 för korta fonder till nivåer nära aktier.
- Duration, kreditrisk och avgift är de viktigaste måtten när du jämför fonder, och fondavgifterna i jämförelsen ligger mellan 0,10% och 0,6%.
- Pengar du behöver inom 0-3 år bör ligga på ett bankkonto med insättningsgaranti, inte i fonder.
- Du kan välja räntefonder själv hos till exempel Avanza och Nordnet, eller låta en fondrobot som Lysa sköta fördelningen.
Investeringar innebär risk. Värdet på dina investeringar kan både öka och minska, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Informationen på den här sidan är allmän och utgör inte personlig investeringsrådgivning. Avgifter och villkor ändras löpande. Verifiera alltid aktuell information direkt hos tjänsteleverantören innan du öppnar konto.